Takhöjd en och tjugo

Tjejerna suckade och klagade.
Slängde och svängde med sitt hår.
Pojkarna skojslog på flickorna.
Med fnittriga mesiga slag
försökte flickorna slå tillbaka.

- Vi slår aldrig på dig, du slår ju aldrig tillbaka.

Men kära hjärtanes,
varför i herrans namn skulle ni få slå på mig?
tänkte jag som trettonåring.
Och varför skulle jag slå tillbaka...
mesigt?!

Jag hade en annan värld brevid.
Wilkomen! Bienvenue! Welcome!
Teatern.
Lärde mig slita och dricka tequila.
Den tog mig ut till pianobarer i Europa.
Medan mina klasskamrater spydde på lördagsdiscot i Törringelund.

Min vän och jag gick dit en gång.
På deras disco.
Vi stålsatte oss.
Vi var luft för vissa.
Marsmänniskor för andra.

startsidan | fortsättning