|
Takhöjd en och tjugo
I filmen I huvudet på Malcovich
finns det ett våningsplan
med takhöjd en och tjugo.
Jag tillbringade tre år i ett sådant våningsplan.
Det kallades för högstadiet.
Allt ändrades.
Lena hånglade med en nia varje rast.
Mats gick från glad och nyfiken
till snusandes suckandes betygsumpare.
Jag var så ute man kunde.
Älskade att studera.
Sydde konstiga kläder.
|
Höra helgens planer varje fredag.
Höra om helgens fester varje måndag.
Alltid exkluderad.
Om man mötte klasskompisar på stan
gick de rätt igenom mig.
Jag var ett spöke.
Jag ville vara med.
Som jag var.
Inte som de ville att jag skulle vara.
Allt detta insåg jag som 13-åring.
Gällde att stå ut.
|
