|
"Se här. En etta, en femma, sju stycken tvåor, sju
stycken fyror och sexton stycken treor. Ni bildar en perfekt
normalkurvan", säger lärarinnan glänsande.
Femmorna var slut. Den enda gick till Elin.
Istället fann ett främmande språk mig.
Reglerna kunde ifrågasättas.
Skulle ifrågasättas!
Här kunde jag sträcka på mig. Matematiken.
Den såg så vacker ut. Ögonen njöt.
Långt senare kom någon.
Hörde mig.
Jag fick frihet.
Jag fick plats.
Så först nu mitt i livet
skriver mina öron igen
och min fingrar lyssnar nyfiket.
|