Missförstådd

Missförstådd
- Tack ska du ha, Anette, säger fröken. Det var ju fint. Men det var ju inte riktigt rätt melodi, tillägger hon.

Jag går tillbaka till min bänk.
Rätt melodi.
Varför ska det vara på ett visst sätt.
Jag sjöng ju.
Det lät ju bra. Varför var det fel?

Jag kommer att vinna!
En sväng till sen är går jag i mål.
Jag andas.
Andedräkten blir till dimma.
Gud va´ bra jag är.
Jag vinner. Jag vinner. Jag vinner.
Viiiinner!
Ingen jublar.

Varför vann Mikael?
Såg de inte hur vackert jag åkte?
Jag gled fram med långa vackra skär. Sådana där svåra överskär som pappa lärt mig.

- Men Mikael åkte ju snabbast, Anette!, säger Jonas med tiduret.

Snabbast?
Vad har det med saken att göra?

startsidan | nästa prosadikt